Det rosa barockslottet ligger inbäddat i en vidsträckt, lummig park. Runt om ser man skogsbevuxna berg omväxlande med lövängar, där ekarna vuxit sig grova under århundraden. Parken visar, liksom slottet, tydlig påverkan av sina brukare och deras samtida. De äldsta strukturerna går med säkerhet tillbaka till 1600-talet och då särskilt den geografiska utbredning som motsvaras av den nuvarande fruktträdgården. Parken hade en rektangulär form vilken, enligt dåtidens nordiska mönster, torde ha inbegripit både rena nyttoväxter och blomsterprakt.

År 1719 bestämmer dåvarande ägare, Magnus Julius De La Gardie, att det var dags att nära nog nyuppföra Tullgarn då det praktiskt taget totalförstördes av ryssarna. Året därpå 1720 satte bygget igång på allvar och det avslutades år 1727.

Den stora förändringen sker 1772 när godset köps av ständerna att disponeras av Gustav III:s bror prins Fredrik Adolf. En förskjutning av nyttodelarna såsom arbetarebostäder, ladugårdar och den tidigaste köksträdgården sker mot norr. Prins Fredrik Adolf var drivande vid de omfattande arbeten som utförs runt sekelskiftet 1800. Stjärnboskén och lövteatern, strax nordost om slottet, anläggs. Den engelska parken slutförs först under prinsessan Sofia Albertinas tid. Kung Gustaf V och Drottning Victoria använde slottet som sommarslott. Tullgarn är idag ett av de tio kungliga slotten.

Sedan 1960-talet är slottet öppet för allmänheten.

Öppettider 2010: juni-augusti: tisdag-söndag. Visning med guide varje hel timme kl 11.00 - 16.00. Visning på engelska kl 11.00 och 15.00. Måndagar stängt. Entre: vuxen 70 kr, studerande 35 kr och bokad visning: 700 kr.

I det natursköna kustlandskapet mellan Trosa och Nyköping ligger Nynäs slott, vilket sedan 1985 är öppet för allmänheten. Idag är huvudbyggnaden tillsammans med en av de tidigare arrendegårdarna, Långmaren, ett museum och egendomen i sin helhet ett naturreservat och strövområde med ett levande lantbruk.

Minnena från den tid då godset utgjorde ett helt litet samhälle befolkat av herrskap och tjänstefolk, hantverkare, statare, torpare och många andra finns ännu kvar. Markerna, byggnaderna, föremålen och bevarade dokument gör historien levande. På Nynäs kan alla intresserade få spännande och lärorika inblickar i många olika aspekter av tillvaron på ett klassiskt svenskt storgods.

Nynäs slott är mycket strategiskt placerat invid Rundbosjön med direktförbindelse till Östersjön. Fram till 1700-talets slut omgärdades slottet av en vallgrav. Slottet var sätesgård redan på 1300-talet. År 1328 nämns Karl Näskonung som den första kände ägaren av Nynäs. Bo Jonsson Grip köpte gården 1383 och efter en rad olika ägare tillföll det år 1411 Knut Bosson Grips änka Ermegard Bülow.

Bebyggelsen på Nynäs är relativt okänd fram till mitten på 1600-talet. Om man tittar på Erik Dahlberg ritningar från Suecia Antiqua et Hodierna så är det inget tvivel om att de hade planer på att bygga ut slottet mot söder. Eftersom forskare vet att riksrådet Erik Gyllenstierna byggt ut huset, bör det vara det som avbildats i Suecian.  

Den nuvarande huvudbyggnaden kan ha uppförts på 1650-talet av Erik Gyllenstierna, men har sedan dess genomgått flera ombyggnader. Sitt nuvarande utseende fick slottet på 1860-talet. År 1967 inköpte Södermanlands läns landsting jorden som ett länets fritidsreservat.

Öppettider:
Helgerna från den 21-22 augusti fram till helgen 2-3 oktober är det öppet mellan 11:00 - 17:00

Varmt välkommen!

Slottet ligger lite i utkanten av Trosa, högt beläget på den plats där Gäddeholm låg med ursprung från 1300-talet. På 1640-talet byggdes ett nytt slott ritat av Erik Dahlberg på uppdrag av Sten Nilsson Bielke. Slottet brändes ner under rysshärjningarna år 1719. I Suecia Antiqua et Hodierna från 1660-talet kan man se det slott som brann ner och dra slutsatsen av att slottet vi ser idag är ganska likt det som fanns innan, dock utan en lika stor välskött park. Tio år senare började Thure Gabriel Bielke att bygga upp slottet igen och sedan dess har det sett ut som det gör idag, det är även efter honom som slottet har fått sitt namn Tureholm.

I slottet finns ett stort bibliotek och släktporträtt. Rustkammaren hade förr en stor samling av vapen från slutet av 1500-talet. Mycket har dock sålts från slottet, både vad det gäller vapnen från rustkammaren och möbler mm.

Tureholms slott tillhörde på 1300-talet riddaren Nils Gädda, och fick därav sitt första namn Gäddeholm. Slottet kom genom giftermål  mellan Svante Nilssons (Sture) sonsons dotter Sigrid och Thure Pedersson Bielke (1562) att tillfalla släkten Bielke som därefter behöll det fram till 1916. Sedan 1935 ägs slottet av släkten Bonde.


Under juli och augusti visas slottet varje söndag kl. 14.00.
Entré 60 kr, barn under 15 år fritt inträde.